César Franck: Versjèl tösje versies

Van Wikipedia
Verwijderde inhoud Toegevoegde inhoud
Mergelsberg (Euverlèk | biedrages)
césar franck
 
wikificatie
Tekslien 1: Tekslien 1:
{{dialek|Norbiks}}
César Franck, Belsje componis. (geb.Luuk 10.12.1822/gesjt.Paries 8.11.1890)
'''César Franck''' waor 'ne Belsj-Franse componis. (geb. [[Luuk]] [[10 december]] [[1822]] - gesjt. [[Paries]] [[8 november]] [[1890]])


Biografe zeunt neet akkaoërd uvver z'n aafkomst. Belsj, Duutsj, Hollesj mae gene sjrieft uvver 't speciaal statuut van 't gebied oeë z'n owwersj vandan kieëme. Z'n familie waor va Neutral-Moresnet, gemingde Gimmenich, buurtsjap Völkerich en haant Platduutsj mit-ee gekald. César Frank is 't Platduutsj neet onbekind gewes. In z'n muziek sjreef Franck och in 'n unieke persoeënleke taal: Germaanse ernst en romantiek en Latiense charme en aevewich tegeliekertied.
Biografe zeunt neet akkaoërd uvver z'n aafkomst. Belsj, Duutsj, Nederlands mae gene sjrieft uvver 't speciaal statuut van 't gebied oeë z'n owwersj vandan kieëme. Z'n familie waor va Neutral-[[Moresnet]], gemingde [[Gimmenich]], buurtsjap Völkerich en haant Platduutsj mit-ee gekald. César Frank is 't Platduutsj neet onbekind gewes. In z'n muziek sjreef Franck och in 'n unieke persoeënleke taal: Germaanse ernst en romantiek en Latiense charme en aevewich tegeliekertied.


Es 12-jaorige behaolde haeë d'r ursjte pries väör piano an 't conservatorium va Luuk. Z'ne vader organiseerde 'n toernee langs de sjtaej Luuk, Aoke en Brussel (an 't hof van Leopold 1).
Es 12-jaorige behaolde haeë d'r ursjte pries väör piano an 't [[conservatorium]] va Luuk. Z'ne vader organiseerde 'n toernee langs de sjtaej Luuk, [[Aoke]] en [[Brussel]] (an 't hof van [[Leopold I van 't Belsj|Leopold I]]).


Va 1835 bis 1842 verbleef Franck in Paries, goof concerte en herpakde in 1837 z'n sjtudie an 't conservatorium. E kreeg lès va Zimmerman (piano), Benoist (urgel), Leborne (compositie).
Va [[1835]] bis [[1842]] verbleef Franck in Paries, goof concerte en herpakde in 1837 z'n sjtudie an 't conservatorium. E kreeg lès va Zimmerman ([[piano]]), Benoist ([[örgel]]) en Leborne (compositie).


Nao 'ne mislukde truukkieër nao 't Belsj¨- e ontmoette Liszt väör de ursjte kieër in Brussel - vestigde haeë zich in 1858 definitef in paries oeë es prive-lieërer en es organist in de St. Clothilde de kos verdeende. Franck waor volges Liszt nao Bach d'r groeëtste wat improvisere aa-gong.
Nao 'ne mislukde truukkieër nao 't Belsj - e ontmoette [[Franz Lisz]]t väör de ursjte kieër in Brussel - vestigde haeë zich in [[1858]] definitef in Paries oeë es prive-lieërer en es organist in de St. Clothilde de kos verdeende. Franck waor volges Liszt nao [[Johann Sebastian Bach]] d'r groeëtste wat improvisere aa-gong.


In 1872 waoërt Franck aa-gesjild es urgellieërer an 't conservatorium va Paries en goof lès an o.a. Chausson, Duparc, Bordes en V. d'Indy (ursjte biograaf). Um an 't conservatorium lès te kinne gaeve moes Franck zich naturalisere en vanaf 1873 is Franck 'ne Fransoeës.
In [[1872]] waoërt Franck aa-gesjtild es örgellieërer an 't conservatorium va Paries en goof lès an o.a. [[Ernest Chausson]], Duparc, Bordes en V. d'Indy (zienen ursjte biograaf). Um an 't conservatorium lès te kinne gaeve moes Franck zich naturalisere en vanaf [[1873]] is Franck 'ne Fransoeës.
Z'n meesterwerke zeunt och va nao 1873. De dichte polyfonie va Bach, de geconcentreerde vurm va Beethove en de chromatische harmonie va Wagner crejere 'n opmerkeleke persuuënleke taal. Germaans in de mengeling va religieuze ernst en hartstochtelek aa-gedoeë zieë en Latiens in z'n sensuele charme en seerlek aevewich.
Z'n meesterwerke zeunt och va nao 1873. De dichte [[polyfonie]] va Bach, de geconcentreerde vurm va [[Kudwig van Beethoven|Beethoven]] en de chromatische harmonie va [[Richard Wagner|Wagner]] crejere 'n opmerkeleke persuuënleke taal. Germaans in de mengeling va religieuze ernst en hartstochtelek aa-gedoeë zieë en Latiens in z'n sensuele charme en seerlek aevewich.


Väör 't Fraankriek van d'r 19de ieëw, dat gaans in d'r ban waor van de opera, waor 't Francks groeëtste verdeenste dat haeë de instumentaal muziek häör ege plaatsj wer truukgoof.
Väör 't Fraankriek van d'r 19de ieëw, dat gaans in d'r ban waor van de opera, waor 't Franck zieng groeëtste verdeenste dat haeë de instumentaal muziek häör ege plaatsj wer truukgoof.


César Frank sjtorf in 1890 nao 'n aanriejing däör 'n bus väör z'n hoes. Franck is begrave op d'r Cimetière Montparnasse, Paries.
César Frank sjtorf in 1890 nao 'n aanriejing däör 'n bus väör z'n hoes. Franck is begrave op d'r Cimetière Montparnasse, Paries.


[[ca:César Franck]]
[[cs:César Franck]]
[[da:César Franck]]
[[de:César Franck]]
[[en:César Franck]]
[[es:César Franck]]
[[fr:César Franck]]
[[ko:세사르 프랑크]]
[[it:César Franck]]
[[ja:セザール・フランク]]
[[he:סזר פרנק]]
[[nl:César Franck]]
[[no:César Franck]]
[[pl:César Franck]]
[[pt:César Franck]]
[[sk:César Franck]]
[[fi:César Franck]]
[[sv:César Franck]]
[[tr:César Franck]]

Versie op 13 jun 2006 11:30

Dit artikel is gesjreve (of begós) in 't Norbiks. Laes hie wie v'r mit de versjillende saorte Limburgs ómgaon.


César Franck waor 'ne Belsj-Franse componis. (geb. Luuk 10 december 1822 - gesjt. Paries 8 november 1890)

Biografe zeunt neet akkaoërd uvver z'n aafkomst. Belsj, Duutsj, Nederlands mae gene sjrieft uvver 't speciaal statuut van 't gebied oeë z'n owwersj vandan kieëme. Z'n familie waor va Neutral-Moresnet, gemingde Gimmenich, buurtsjap Völkerich en haant Platduutsj mit-ee gekald. César Frank is 't Platduutsj neet onbekind gewes. In z'n muziek sjreef Franck och in 'n unieke persoeënleke taal: Germaanse ernst en romantiek en Latiense charme en aevewich tegeliekertied.

Es 12-jaorige behaolde haeë d'r ursjte pries väör piano an 't conservatorium va Luuk. Z'ne vader organiseerde 'n toernee langs de sjtaej Luuk, Aoke en Brussel (an 't hof van Leopold I).

Va 1835 bis 1842 verbleef Franck in Paries, goof concerte en herpakde in 1837 z'n sjtudie an 't conservatorium. E kreeg lès va Zimmerman (piano), Benoist (örgel) en Leborne (compositie).

Nao 'ne mislukde truukkieër nao 't Belsj - e ontmoette Franz Liszt väör de ursjte kieër in Brussel - vestigde haeë zich in 1858 definitef in Paries oeë es prive-lieërer en es organist in de St. Clothilde de kos verdeende. Franck waor volges Liszt nao Johann Sebastian Bach d'r groeëtste wat improvisere aa-gong.

In 1872 waoërt Franck aa-gesjtild es örgellieërer an 't conservatorium va Paries en goof lès an o.a. Ernest Chausson, Duparc, Bordes en V. d'Indy (zienen ursjte biograaf). Um an 't conservatorium lès te kinne gaeve moes Franck zich naturalisere en vanaf 1873 is Franck 'ne Fransoeës. Z'n meesterwerke zeunt och va nao 1873. De dichte polyfonie va Bach, de geconcentreerde vurm va Beethoven en de chromatische harmonie va Wagner crejere 'n opmerkeleke persuuënleke taal. Germaans in de mengeling va religieuze ernst en hartstochtelek aa-gedoeë zieë en Latiens in z'n sensuele charme en seerlek aevewich.

Väör 't Fraankriek van d'r 19de ieëw, dat gaans in d'r ban waor van de opera, waor 't Franck zieng groeëtste verdeenste dat haeë de instumentaal muziek häör ege plaatsj wer truukgoof.

César Frank sjtorf in 1890 nao 'n aanriejing däör 'n bus väör z'n hoes. Franck is begrave op d'r Cimetière Montparnasse, Paries.

Aafkomstig van Wikipedia, de Vriej Encyclopedie. "https://li.wikipedia.org/w/index.php?title=César_Franck&oldid=32055"